En början

Att bära på ett slut
är alltid en början
det svåra är
att följa

Ett anslag som har lyft
en ensamt trevande rytm
där alltings utgång
redan definieras

Ett steg i fel riktning
ger mig oanade följder
då rummet förändras
med dig

En resa från ett inget
där en Prolog andats
kan aldrig skiljas
från slutet

[…]

Ett fragment – ett brottstycke – som genom att skilja sig från en sammansatt verklighets önskan om att vara ett med allt, där viljan till makt går genom ordet frihet, vill aldrig låta sig infogas i deras berättelse. Det allmännas önskan om koherens slår bojor kring ord, tanke och sökandets fria former. Schematiskt ska världen byggas och avvikelsen hava icke tillträde – jag bombarderas dagligen av dessa scheman som önskar inordna mig i den verklighet som just nu ligger närmst den världsliga makten.

Men dessa scheman bryts upp av linjer som löper genom verkligheten likt de illegala trådar som gav ljus åt Tiblisis invånare då ett schema byttes ut mot ett annat. Det reglerade gjordes oreglerat, för att i nästa stund schematiskt inordnas under ekonomismens stjärnbeströdda baner. I nittiotalets mörker skulle så elförsörjningen bli monetär, i ett land som fått detta genom föråldrade ledningar men utan att behöva krypa ihop under någon annans plånbok.

Trådar, ledningar, tranformatorer och kraftstationer förseglades med plomberingar av utländsk vilja till makt. Det gemensamma blev till den endas, och snart slocknade ljusen över hela Tiblisi. Ett schema byttes mot ett annat. Men där mörkret sänkte sig, där tändes ett anarkins ljus, och snart bröts plomberingarna, ledningar drogs om och en livsfarlig lek med elindustrins regler tog sin början. De inordnade bröt sig ur det påtvingade sammanhanget, blev till fragment och ett fragment låter sig inte lättvindligt fjättras till deras berättelse. Förvisso går allt med våld, men våldet förändrar också det som önskas betvingas. En betydelse som används i ett disparat resonemang kan komma att stjälpa allt om ända.

[…]

En solitär enkelhet
kan förändra linjerna
för hur vi uppfattar
tid och rum

Genom att skilja
oss från berättelsen
så är dess verkningar
början till slutet

Vi är fragment
separerade från varandra
men vi binder oss
till något nytt

Vägen går utanför
de inpiskade linjerna
en njutning i utanförskapet
och frihetlig kåthet

______________________________
Andra bloggar om: kultur, samhälle, fragment, diskurs, koherens, text